jag blir tydligen drömsk av informationsteknologi
Joanna: oj, vad tänker du på? du ser ju helt drömsk ut. (ser på mej med nyfikna, skvallersugna ögon)
Jag: informationsteknologi. har du tänkt på hur mycket internet kan göra för mänskligheten? (glöden i joannas ögon släcks. helt.)
igår talade vi om internet vid middagsbordet. brorsan har varit på föreläsning om gubbar som vistas på nätet och raggar trettonåriga flickor. det är äckligt men inte särskilt förvånande. det är svårt att lagstadga bort äcklona och det är svårt att hjälpa flickorna som blir utsatta, eftersom nätet är någon sorts icke-värld i fysisk bemärkelse. likväl blir människor sårade av dokumentation och snack där. själv lägger jag upp bilder på mej själv från gayklubbar och hoppas att en framtida arbetsgivare ska tänka "titta vilken kul tjej som dricker en massa öl, henne vill vi anställa". det kanske inte blir så.
men något som slog mej i hela den här näthistorien är att jag faktiskt är optimistisk!!! jag, sofie, tror på detta! jag tror att om 50 år kommer vi ha en utpräglad nätmoral som gör att faddrar på universiteten inte lägger upp fylle-kräk-bilder på sina fadderbarn utan deras tillåtelse. vi kommer ha en lagstiftning som gör det brottsligt (och möjligt att straffa) att gå på trettonåriga småtjejer sexuellt, om än virituellt. då kan alla smarta nätverktyg fortsätta att frodas. tänk WHO, som skaffat sig enormt större möjligheter att göra sitt jobb genom kontinuerliga sökningar på nätet! det räcker med att skriva "pest" lite här och där som kommer dom farandes med mediciner! (nej, okej, men nästan så)
mamma bara skratta och sa att allt är kört. men jag tror hon har fel.
Jag: informationsteknologi. har du tänkt på hur mycket internet kan göra för mänskligheten? (glöden i joannas ögon släcks. helt.)
igår talade vi om internet vid middagsbordet. brorsan har varit på föreläsning om gubbar som vistas på nätet och raggar trettonåriga flickor. det är äckligt men inte särskilt förvånande. det är svårt att lagstadga bort äcklona och det är svårt att hjälpa flickorna som blir utsatta, eftersom nätet är någon sorts icke-värld i fysisk bemärkelse. likväl blir människor sårade av dokumentation och snack där. själv lägger jag upp bilder på mej själv från gayklubbar och hoppas att en framtida arbetsgivare ska tänka "titta vilken kul tjej som dricker en massa öl, henne vill vi anställa". det kanske inte blir så.
men något som slog mej i hela den här näthistorien är att jag faktiskt är optimistisk!!! jag, sofie, tror på detta! jag tror att om 50 år kommer vi ha en utpräglad nätmoral som gör att faddrar på universiteten inte lägger upp fylle-kräk-bilder på sina fadderbarn utan deras tillåtelse. vi kommer ha en lagstiftning som gör det brottsligt (och möjligt att straffa) att gå på trettonåriga småtjejer sexuellt, om än virituellt. då kan alla smarta nätverktyg fortsätta att frodas. tänk WHO, som skaffat sig enormt större möjligheter att göra sitt jobb genom kontinuerliga sökningar på nätet! det räcker med att skriva "pest" lite här och där som kommer dom farandes med mediciner! (nej, okej, men nästan så)
mamma bara skratta och sa att allt är kört. men jag tror hon har fel.
Kommentarer
Trackback
